Asklundarna

Man kan väl lugnt säga att den här veckan bjudit på båda det ena och det andra.
Det började iofs förra torsdagen när Elvira blev kräksjuk. Vi andra klarade oss, trodde vi! Ett par dagar senare blir Jimmy kräksjuk! Pust och stön. Och efter ytterligare ett par dagar, efter ett födelsedagskalas, är ytterligare 7 personer i släkten kräksjuka. Nu återstår bara Stella, jag, mamma och pappa. Och jag börjar nytt jobb imorgon! Det här gör mig mer än galen. För det första är jag fobiskt rädd för magsjukdomar, så rädd att jag hittills inte vågat äta något eftersom maten kanske gör mig sjuk. Det har lett till -2kg på vågen och att jag nästan svimmar när jag böjer mig hastigt. För det andra, och det som nästan är värst i det här fallet, börjar jag ju som sagt jobba imorgon och jag är livrädd att behöva sjukskriva mig första dagen eller ännu värre, bli sjuk under skoltid! Det här är rena döden och jag hoppas hela tiden att någon ska ta mig härifrån och rädda mig, trösta mig och säga att allt kommer bli bra. Men det är ingen som gör det. För magsjukan kommer nog från djävulen, och han är riktigt listig och ond han.

read comments (0)

Oj, ni skulle höra vad det låter här när Stella ska somna. Uj uj, inga öronproppar i världen skulle vara bra nog för att stänga ute den rösten. Och det är ingen idé att stå där och trösta för då ger hon sig ALDRIG. Det är bara att låta henne hålla på så slutar hon efter ett par minuter, men de minutrarna är verkligen en pina.

Nåja. Nog om gråt och skrik. Elvira har ju varit magsjuk. Två dagar efter började hon klaga på magont och hon gick omkring här och gnällde och drack en massa vatten. Tillslut googlade jag lite på vinterkräksjukan och kom fram till att barn inte bör ha ont i magen så jag ringde sjukvårdsrådgivningen. För första gången rekommenderade dom INTE alvedon och då blev jag verkligen orolig. Hon velade fram och tillbaka och sa tillslut åt oss att åka till akuten. Shit! Så det gjorde vi.
Där satt vi sedan i ett par timmar och glodde och sov lite. De klämde lite, tog ett blodprov och ett stick i fingret och sedan fick vi åka hem. Akuten slutar aldrig att förvåna mig. Hade de inte kunnat låta ett litet barn gå före männen med stukade tummar liksom?? Hade de inte kunnat ta det där blodprovet direkt istället för att låta oss vänta i fyra timmar?
Alla springer ju ändå bara runt med massa papper i nävarna och ser upptagna ut. Måste de ha det där sjuka kösystemet de har. Avverka det som går snabbt först! De andra blir ju ändå kvar.
Ja ja.
Nu ar jag iaf lagt barnen. Stella verkar ha somnat och Elvira tittar på Alfons Åberg. Mysigt. Jag älskade Alfons Åberg när jag var liten. Fast mest älskade jag Bill och Bolla. Men den är så svår att få tag på. Boken ska jag iaf köpa till henne i födelsedagspresent någon gång.
puss

ps. den här dagen har varit superlång och skittråkig!!

read comments (5)

Idag är Elvira kräkfri men absolut inte frisk. Gnälligare barn får man faktiskt leta efter just nu. Hon tycker att hon behöver hjälp med allt! ”Mamma, mamma kan du homma!”
Jag har börjat känna efter själv nu om jag kanske möjligtvis är lite smittad och visst känner jag mig lite äckelmagad men det kanske bara är jag som trollar fram den känslan själv. Usch och fy. Stella har väl klarat sig sådär. Hon är oxå supergnällig och bajset är ganska blött (intressant?)
Nä nu vill vi inte vara sjuka mer.

Ni vet väl att jag har sökt jobb oxå. Skickade ansökan precis efter jul och ringde i tisdags för att fråga om den kommit fram. Det hade den INTE. Men tänk, jag fick komma på en liten ”informell träff” redan på onsdagen och jag har sedan dess redan hunnit maila rektorn två gånger (haha) för att komplettera med diverse ”nödvändigheter”. Så nu väntar jag bara på ett ”tyvärr men tjänsten har redan blivit tillsatt av annan sökande” som det brukar vara. Men kul att man fick komma och titta på skolan iaf. Men tänk om han vill träffas igen och jag åkt på magsjuka då. Vad gör man då liksom…..uj uj uj ingen idé att ens tänka på.

Nu ska jag fortsätta heja på Marcus Birro.

read comments (0)

Idag har vi feber. Eller nja, inte vi kanske men Elvira. Och när en har feber har alla feber. Så är det. Jag försökte få i henne flytande Ipren förut. Men för en som är skeptisk mot allt så funkade det inte speciellt bra. Hade tom i det i vällingen utan att hon visste om det men hon ratade vällingen stenhårt. Tuff tjej det där.
Hon är iaf väldigt ynklig och ledsen och har ont både här och där så nu får vi se hur natten artar sig. Just nu är det snövit i sängen som gäller. Stella ligger och försöker sova i sängen bredvid men det verkar vara kämpigt det med. Hon vaknar ungefär varannan minut och gallskriker i 5 sekunder och sedan somnar hon om. Jag hinner inte ens gå in till henne, vilket iofs inte är någon idé med i vilket fall. Hon somnar bäst på egen hand den där tjejen, annars blir det bara mys i flera timmar.

Jag har inte tränat idag….är lite ledsen för det. Men det ska jag inte tråka ut er med. Om det inte vore 180 minusgrader ute skulle jag ta mig en promenad nu.

Vi hörs! Ciao.

read comments (0)

Jimmy jobbar i natt och jag hoppas att barnen ligger i sina egna sängar hela natten. Kan vara skönt att få ligga på 140 cm helt själv som en normal människa.

Jag tränade idag. Hemma. Fast hos mamma. Det blev Yoga, men bara 30 min. Efter den 10 min magdödare. Jag är inget vidare nöjd men det är ju bättre än inget.

Vi var ju på BVC idag med Elvira. Det gick bra. Hon viskade mycket men var väldigt superduktig. Och så fick hon andra svinsprutan. Det gick oxå bra. Hon var mest koncentrerad på vilket klistermärke hon skulle välja. Nu är hon stolt. Jag tror hon gillar sprutor faktiskt. Hon tycker det är väldigt spännande.

Vad var det på teve jag skulle se idag? Jo just det, nåt nytt. Trauma kan det ha hetat. Kan kanske vara bra. Behöver en ny serie att följa. Annars får jag väl sätta på Hairspray och digga i min ensamhet.

Ha det och enjoy the kväll.

read comments (0)

dagen började bra men avslutas med en hejdundrans mensvärk. Inte en såndär megaondspymensvärk utan en segt molande elak kanintestårakmensvärk. Det är sååå irriterande för jag hade andra planer för dagen. Shit, jag kunde inte ens njuta av trippen till Maxi. Trodde underlivet skulle gå i bitar. Så efter att ha avslutat blödningen from hell så påbörjar jag nu mensblödningen from hell.

Och träningen då?

Bajs (förlåt mamma för ordvalet, jag vet hur mycket du skäms för mig när jag skriver sånt)

read comments (0)

Jo jag vaknade i morse och blödde fortfarande. Ringde 1177 men dom har 32 min kö så då ringde jag gyn istället. De ringde upp 10,45. Jag tänkte att jag bara skulle fråga om blödningen var normal och om jag kunde ta cyklo-f men hon jag pratade med tyckte det lät lite illa så hon fixade en tid till 11,15. STressigt värre. När jag ko dit var det såklart en manlig praktikant (som vanligt) som tog hand om mig. Och jag kan säga att män vet verkligen inte hur man hanterar ett underliv, aj aj aj. Jag blödde iaf ner hela golvet så de var tvungna att ringa på extra förstärkning haha. Tillslut bestämde dig sig för att stoppa mig full med gasbinda (ca 1,5 meter) som var dränkt i något blödningshämmande medel. Sedan fick jag ligga ensam i ett rum med kanyl i armen i ett par timmar tills de skulle dra ut den där saken. AAaaaaaaaaaooooobehagligt! Men blödningen hade avtagit och jag fick åka hem efter någon timma.

Det var min dag det. Nu är jag så trött att jag inte vet vad jag heter. Frodo?

Ser fram emot att bli normal igen och böra träna.

read comments (3)

Igår gjorde jag mitt Plyometricspass på förmiddagen och det var riktigt bra. Iofs klarade jag inte hela men det jag klarade gjorde jag desto bättre. Märkte att jag har fått lite bättre balans och att jag kan sparka högre och göra djupa benböj. Det var det roliga det. Idag skulle jag på AfroMommy och tog som vanligt en promenad dit. När jag är på stockholmsvägen känner jag hur underlivet släpper. Alltså helt totalt. Jag började störtblöda! Blod blod blod överallt. var tvungen att vika in på Beas jobb för att checka läget i brallen och upptäcker där att dela byxorna, som som tur var var svarta, var genomblodade. Hela benen ner till knäna var dränkta i blod och det fullkomligen rinner ur mig. Jag fick två bindor av beatrice sedan var det bara att fortsätta färden och möta upp jympakamrater som skulle vara med för första gången. Var tvungen att förklara läget och sedan dra mig hemåt. Bobo kom och hämtade mig och så tog vi en tur förbi maxi och köpte monsterbindor. Nu har det avtagit lite och droppar på lite lugnt men det är med träning vet jag inte om jag vågar mig på idag, eller imorgon heller för den delen. Skit, jag som var så peppad!!!!

Allt det här beror nog på de där cellförändringarna som jag tog bort för ett tag sedan. Och jag som trodde läget var lugnt. Blödde knappt inget efter operationen.

Ja ja, ingen idé att gräva ner sig. För att se resultat på söndag får jag helt enkelt dra ner på maten och intag av kolhydrater fram till jag kan träna igen. Måste nog bli så.

vi hörs imöra istället.

read comments (2)

Ni är inga bra kommentatorer iaf. Men men.

Idag känner sig min kropp som en död padda. Kenpo X tog visst på kroppen trots att det är första passet jag klarat helt igenom. Jag vet verkligen inte om jag orkar köra något pass idag men så har jag ju en vilodag tillgodo. Fast, jag borde verkligen.

Vi bakar just nu och jag smakade faktiskt lite pepparkaksdeg. Det fick jag bittert ångra. Magen svällde upp och nu känner jag mig som en ballong. Blä. Spyblä.

Vi hörs!

read comments (0)

Det slutade med en tripp till Ikea.

Och jag hade inget för att jag längtade efter min man heller, för nu sitter vi i olika rum och har knappt tilltalat varandra på hela kvällen.

Skit.

read comments (0)